Föreställningarna i Leksand, Umeå, Piteå, Öjebyn och Härnösand möttes även där av förväntansfull publik. Både barn och vuxna, elever och lärare kommer fram till oss och säger att vi är efterlängtade. På en skola hade de redan i augusti tagit upp allt om Pippi! Så efter föreställningen blev vi nästan påhoppade av glada barn som ville prata med oss alla.
Stad efter stad kunde vi se att det verkligen är stort att se föreställningen på teckenspråk.
I Öjebyn, sa en liten kille: Jag tycker om att kramas, får jag krama om dig, Pippi? Klart han fick! Genast blev det en kramkö, även till Annika och Tommy. På Kristinaskolan i Härnösand fick barnen träffa Pippi, Annika och Tommy efter föreställningen och där fick man också se en Pippidans som de själva komponerat ihop!
Det är då man också förstår hur mycket det betyder, att vi kommer till dem och att de får möjlighet att se teater på plats. Alla möten med barnen känns magiska, att det känns som föreställningen fortsätter även efteråt.
Nu har Pippigänget tagit en break på en vecka, så Lilla Gubben får skutta glatt i hagen och Herr Nilsson får mumsa på många bananer.
Själv tvättar jag de olikfärgade strumporna. När de är torra nog väntar nästa publik.
Ser ni hö på vägen, så är det vi!
Passar även på och visar några bilder från premiären i Göteborg. Alla bilder är tagna av Riksteaterns Tyst Teaters tolk Mimmi Ahlén.